Maria Borda: Foto Tove Lundquist
Haros guldmedalj har delats ut årligen sedan 1988. I år tilldelas guldmedaljen föräldracoachen och författaren Maria Borda.
Motivering:
Maria var en av initiativtagarna till tidskriften Nära barn och har skrivit flera böcker fyllda av kunskap, råd och vägar till ett nära och medvetet föräldraskap. Genom rådgivning, kurser och digitala kanaler utrustar hon föräldrar med mod att våga tro på sin egen kompetens, lita till sig själv och stå upp för sitt barn.
Med respekt för varje individs personliga erfarenheter sprider Maria kunskap om föräldraskap ur ett antropologiskt perspektiv, stärker föräldrar i deras känslor och instinkter samtidigt som hon uppmuntrar till att ifrågasätta myter och etablerade normer som ofta styr dagens föräldraskap.
Citat i urval:
”Respektera barnet precis som det är. Dess egenart och integritet. Inte försöka pressa in det i en mall, inte tvinga bort behov, inte tvinga det att mogna på det sätt DU vill. Inte göra det till en behållare för dina egna ouppfyllda mål. Att lära sig att älska en annan människa utan att göra den till en avbild av en själv, eller till en idealbild av det perfekta barnet är viktigt. Att inte jämföra ditt barn med andra.”
“Jag är allergisk mot auktoriteter och ifrågasätter allt, och därför var det så spännande att studera antropologi, för man förstod att ALLT kan ifrågasättas och ses på ur olika perspektiv. Hur vi ser på sjukdomar, hur vi uppfattar färger, vilka begrepp vi anser vara så självklara i vår kultur att vi inte ens har ett ord för dem till ja, såklart – hur vi ser på föräldraskapet. Därför var det väldigt svårt för mig när jag själv fick barn och fick höra att det finns rätt och fel, saker som knappt kan ifrågasättas. Jag brinner för att berätta att det FINNS ALTERNATIV!”
”Varför är det så provocerande att välja att stanna hemma med sina barn? Många tror att det är ett svenskt fenomen att vilja separera barn från mamman, men faktum är att liknande tankegångar finns i nästan alla kulturer. Det handlar om en till synes ganska allmän idé om att emotionell närhet till mamman är ett hinder för lärande och utveckling (. …) Mammighet ses som något lite löjligt överallt, och en stark mamma-barn-relation ses som ett hinder för lärande eftersom det finns en uppfattning om att mammor älskar sina barn så mycket att de inte klarar av att ställa krav på dem. Att de blir bortklemade och överbeskyddade.”
”En ny sorts kärlek har gått i arv, den där det är viktigare att barnet klarar sig själv än att det känner sig omhuldat och älskat. Den där man måste lära sig att stänga av sina känslor och behov för att bli älskad. Det är inte så lätt då, att försöka gräva fram några vettiga instinkter ur sitt inre. För alla har dem inte. Manualer och råd känns livsviktiga då. Men det finns ett sätt att bryta denna kedja på: Hud mot hud.”
”Du behöver inte lyssna på din egen röst om du tvivlar på den, lyssna på ditt barn, DET VET.”