Barnomsorgen i Sverige – har du koll på alternativen?
Förskola eller familjedaghem? För många föräldrar stannar funderingarna kanske där, men faktum är att barnomsorgen i Sverige erbjuder ännu fler alternativ. Här hittar du några av de vanligaste.
När föräldraledigheten går mot sitt slut funderar många familjer över sitt kommande livspussel.
Hur gör vi med inskolning och VAB-dagar? Hur länge kan vi stanna hemma? Vad finns det för valmöjligheter och vilken form av barnomsorg fungerar egentligen bäst för mig och mitt barn?
Av alla barn i Sverige mellan 1-5 år, är nära 86 procent inskrivna i någon av landets förskolor. 1,3 procent har istället plats i någon form av pedagogisk omsorg, såsom familjedaghem.
Att varje barn ska erbjudas en plats i förskola eller pedagogisk verksamhet är en rättighet i Sverige, men bör inte förväxlas med plikt. Det känns kanske ibland naturligt att göra samma val som majoriteten eller andra familjer i din närhet, men säger din magkänsla något annat kan det vara skönt att veta att det finns alternativ.
Här nedan sammanfattar vi några av dem:
- Förskola
Öppen Förskola
Allmän Förskola
Kommunal/offentlig Förskola
Privat/fristående Förskola
Föräldrakooperativ
Dygnet-runt omsorg/Nattis - Pedagogisk Omsorg
Familjedaghem
Flerfamiljssystem - Barnomsorg hemma på heltid eller deltid
FÖRSKOLA
Öppen förskola
Den öppna förskolan är en mötesplats för både barn och föräldrar. Hit kan du och ditt barn komma för en stunds lek och social samvaro med andra barn och vårdnadshavare. Verksamheten leds av pedagoger och kan exempelvis bestå av sång, pyssel, bakning, rörelselekar och utflykter, där du som förälder är med ditt barn hela tiden. Öppna förskolan kostar inget och ingen anmälan behövs. Hitta din närmsta öppna förskola på din kommuns hemsida eller genom BVC.
Passar dig som: är hemma på dagtid med barn i åldern 0-6 år och vill möta andra barn och vuxna utan krav på anmälan, närvaro eller avgifter.
Allmän förskola
Från och med hösten det år ditt barn fyller tre år till och med vårterminen det år barnet fyller sex år, erbjuder kommunen 15 avgiftsfria timmar i veckan för barnomsorg. Det kallas allmän förskola och gäller alla barn i Sverige, oavsett föräldrarnas sysselsättning. Bra att veta är; att du behöver anmäla ditt barn i förväg, att varje förskola har rätt att själv besluta hur timmarna ska fördelas över veckan, att ingen måltid ingår och att omsorgen inte gäller röda dagar eller skollov (sport- påsk- sommar-, höst- jullov).
Passar dig som: har barn mellan 3-6 år och önskar kostnadsfri barnomsorg max cirka 15 timmar i veckan.
Kommunal/offentlig förskola
Förskoleverksamhet, dagis eller daghem som det också kallas, är avgiftsbelagd barnomsorg för barn mellan 1-5 år. Den dagliga verksamheten innefattar lek, skapande och lärande. Förskolan drivs av kommunen och följer läroplanen med specifika riktlinjer utifrån en särskild pedagogisk metod. Som förälder har du ett visst inflytande i förskolan, främst genom de årliga utvecklingssamtalen med pedagogerna. Storleken på barngrupperna varierar mycket, men rekommendationen ligger på max 12–15 barn per grupp beroende på ålder.
Passar dig som: arbetar eller studerar och har behov av barnomsorg mer än 15 timmar i veckan.
Privat/Fristående förskola
Privat förskola, även kallad fristående förskola, drivs inte av kommunen utan av exempelvis ett bolag, föräldrakooperativ, en kyrka eller förening. Liksom kommunala förskolor, ägnar privata förskolor verksamheten åt lek och lärande och följer läroplanen, men har generellt mindre barngrupper och friare direktiv än kommunala förskolor. Kommunen säkerställer god kvalitet och att lagar och regler följs på den privata förskolan, genom tillsynsbesök. Fristående verksamheter beslutar själva om sina föräldraavgifter så länge de inte överstiger maxtaxan.
Passar dig som: arbetar eller studerar och önskar barnomsorg som drivs av ett bolag eller en särskild förening, där du som förälder har större möjlighet att påverka verksamheten.
Föräldrakooperativ
I ett föräldrakooperativ äger föräldrarna den ekonomiska förening som driver förskolan. Kooperativet anställer en rektor och pedagoger som i sin tur bedriver den pedagogiska verksamheten utifrån mål och riktlinjer som föräldrastyrelsen satt upp. Varje kooperativ har egna villkor men gemensamt för alla är att du som förälder förväntas bidra i verksamheten på något sätt, till exempel genom administration, städning, matlagning eller underhåll av lokalerna vid olika tillfällen. Du kan även behöva stötta upp när det behövs extra personal, såsom under en utflykt eller vid sjukdom. Ett föräldrakooperativ ställer lite högre krav på dig som förälder, men ger samtidigt långt större möjlighet att själv påverka verksamheten och vara delaktig i ditt barns vardag.
Passar dig som: vill ha stort inflytande i förskolans verksamhet, en lite mindre barngrupp och nära kommunikation med pedagogerna. Du bidrar också gärna på olika sätt med din tid eller arbete.
Dygnet runt-omsorg/nattis:
Fordrar ditt arbete att du regelbundet jobbar sena kvällar, nätter och helger? Då kan du ha rätt till omsorg på så kallad obekväm arbetstid. Följande tider räknas som obekväm arbetstid: vardagar från klockan 18.30 till 06.30 lördagar, söndagar och helgdagar. Du kan bara ansöka om omsorg på obekväm tid ifall situationen inte går att lösa på annat sätt, såsom med hjälp av närstående eller ändrade arbetstider.
Passar dig som: arbetar på obekväm arbetstid och som under de timmarna inte kan lösa barnomsorgen på egen hand.
PEDAGOGISK OMSORG
Pedagogisk omsorg är ett alternativ till förskola eller fritidshem. Det kan exempelvis vara ett familjedaghem (tidigare kallat dagmamma) eller flerfamiljssystem. I båda fall bedrivs verksamheten i en lugn hemmiljö eller i en anpassad lokal. Barngruppen är ofta liten och kan bestå av barn i åldrarna 1-12 år, eftersom den pedagogiska omsorgen även fungerar som ett alternativ till fritidshem för barn i skolåldern.
Inom pedagogisk omsorg betraktas läroplanen som ett vägledande – inte bindande – styrdokument, till skillnad från förskoleverksamheten. Det innebär att verksamheten är fri att använda läroplanen utifrån sina egna förutsättningar, men med utvärdering och uppföljning från kommunen för att säkerställa undervisningens kvalitet.
Familjedaghem
I familjedaghem (tidigare kallat dagmamma) tar en och samma person hand om en liten barngrupp i sitt eget hem eller i en hyrd lokal. Dagbarnvårdaren har pedagogisk utbildning och ingår ofta i ett nätverk av flera andra familjedaghem, där man exempelvis delar lokal eller åker på gemensamma utflykter. Vid ledighet eller sjukdom vikarierar vårdarna i nätverket för varandra. Öppettiderna anpassas efter föräldrarnas arbetstider och avgiften betalas på samma sätt som för barn i förskola. Familjedaghem är vanligare i glesbygds- och landsortskommuner än i storstadsområden.
Passar dig som: vill att ditt barn ingår i en mindre barngrupp i en hemmiljö med en och samma pedagog som barnet får utveckla en trygg relation till.
Flerfamiljssystem:
Flerfamiljssystem innebär att två eller fler familjer turas om att ta hand om varandras barn i åldrarna 1-5 år hemma i sitt eget hem. Familjer som vill starta flerfamiljssystem ansvarar för att hitta en eller flera familjer att samarbeta med och upprättar tillsammans en ekonomisk förening. Om föräldrarna vill, kan de genom föreningen även anställa pedagogisk personal som utför omsorgsarbetet hemma hos familjerna. För att delta i systemet behöver respektive huvudman förvärvsarbeta eller studera deltid. Verksamheten kan drivas max ett år i taget, därefter måste man ansöka om nytt godkännande om flerfamiljssystemet ska fortsätta. För verksamheten gäller i övrigt samma krav som för familjedaghem.
Passar dig som: vill ha stort inflytande över den pedagogiska verksamheten eller själv önskar vara hemma med barn några dagar i veckan. Flerfamiljssystem kan också vara ett alternativ till barnomsorg i väntan på förskoleplats eller annan pedagogisk omsorg.
BARNOMSORG HEMMA PÅ DELTID ELLER HELTID
Varje familj är unik och alla barns behov olika. Långa restider, svårighet att få ihop livspusslet, eller bara en längtan efter att få mer tid tillsammans…det finns många skäl att vilja ta egen omsorg om ditt barn under längre tid än vad föräldraförsäkringen täcker.
Kanske ni kan ta hjälp av släkt och vänner en tid? Kan ni klara er på mindre lön under en period eller kanske anställa en barnvakt några timmar i veckan? Finns det möjlighet att arbeta hemifrån eller varva föräldraledighet med distansstudier? Kan du arbeta deltid?
Att arbeta deltid innebär att du arbetar en viss procent av din ordinarie heltid. I Sverige har du enligt föräldraledighetslagen rätt att arbeta 75 procent av din normala heltid fram till att ditt barn fyllt åtta år. I vissa fall kan din arbetsgivare även ha kollektivavtal som ger dig rätt till arbetstidsförkortning fram till barnets 12-årsdag. Ta reda på vad som gäller på just din arbetsplats och diskutera möjliga tider och upplägg med din arbetsgivare. Har du till exempel delad vårdnad och ni båda väljer att arbeta 60 % kan det räcka med annan barnomsorg någon dag i veckan.
Viktigt att tänka på: Väljer du att arbeta deltid eller helt sluta arbeta kan din Sjukpenninggrundande inkomst, SGI bli påverkad. Det kan därför vara klokt att se över redan innan hur du kan dryga ut föräldrapenningen eller kompensera med ett eget pensionssparande för att inte riskera en lägre pension.
Funderar du på att ha barnen hemma på hel- eller deltid? Här kan du läsa om andra föräldrar som haft barnen hemma.
Några sista ord:
Tänk på att förutsättningarna och utbudet av barnomsorg kan variera från kommun till kommun. För frågor och mer information om vad som gäller för just dig, kontakta utbildningsenheten i din kommun.
Lycka till i valet av barnomsorg och lita på att du som förälder känner ditt barns behov bäst och vet vad som fungerar för just din familj.