Svar: Åtta vägval för barns första år och framtidens familjepolitik 

Barns första år formar människor – och därmed också samhällets framtid. Ändå lever vi i en tid då allt fler barn och unga mår dåligt, stressrelaterad sjukfrånvaro bland kvinnor är hög och barnafödandet har sjunkit till historiskt låga nivåer. Vi ser en utveckling där många föräldrar upplever brist på tid med sina barn, samtidigt som efterfrågan på mer tid i offentlig omsorg ökar. 

För Haro väcker denna utveckling många frågor. Hur har vi hamnat här, och vilka vägval har format utvecklingen? Har samhällets fokus gradvis förskjutits från att stärka föräldrars möjligheter att själva ta ansvar för omsorgen om sina barn till att istället bygga ut den offentliga omsorgen – och vilka mål har i så fall drivit detta vägval? 

Sedan 1981 har kvinnoorganisationen Haro verkat för en familjepolitik som utgår från barnets bästa, verklig valfrihet för kvinnor och män och respekt för föräldrars ansvar. Vår utgångspunkt är enkel: Barn behöver kärlek och tid med sina föräldrar. 

Därför behöver också familjer frihet och förutsättningar att ta ansvar för sina barn utifrån sina egna behov och värderingar. Verklig jämställdhet handlar inte bara om lika möjligheter på arbetsmarknaden, utan också om rätten att forma sitt familjeliv utan att ekonomiska eller politiska strukturer ensidigt styr valen.

Haro har en ackreditering i ECOSOC i FN, samarbetar med forskare och experter inom utvecklingspsykologi, medicin och ekonomi och deltar i internationella nätverk om barns tidiga utveckling, familjepolitik och jämställdhet. Vi arrangerar konferenser med internationellt ledande forskare och experter, däribland Nobelpristagaren i ekonomi James Heckman, utvecklingspsykologerna Gordon Neufeld och Lea Pulkkinen, psykoanalytikern och författaren Erica Komisar samt dokumentärskaparen av filmen Birthgap, Stephen J. Shaw. 

Inför valet 2026 vill vi veta hur de politiska partierna ser på barns första år, föräldrars ansvar och framtidens familjepolitik och ser fram emot att ta del av era svar. 

Bakgrund till frågorna 

Barnets första år 

De första levnadsåren är den mest avgörande perioden i människans utveckling. Under dessa år formas hjärnans grundläggande struktur och de förmågor som senare ligger till grund för psykisk hälsa, relationer, lärande och motståndskraft. 

0–3 år är den mest intensiva perioden för hjärnans utveckling, anknytning och utvecklingen av självreglering. Under denna tid bildas miljontals nya nervkopplingar varje sekund, och hjärnans grundläggande struktur formas genom samspelet mellan barnets biologiska förutsättningar och de erfarenheter barnet får. Forskare beskriver denna period som unik eftersom den lägger grunden för den fortsatta utvecklingen genom hela livet. 

Små barn utvecklar inte förmågan att reglera känslor och hantera stress på egen hand. Den växer fram genom nära samspel med trygga och lyhörda omsorgspersoner. Harvard Center on the Developing Child beskriver detta som ”serve and return” – ett ömsesidigt samspel där barnet söker kontakt och den vuxne svarar. Genom tusentals sådana vardagliga möten byggs hjärnans arkitektur. 

Barnets tidiga utveckling påverkar inte bara det enskilda barnet utan också samhällets framtid. Forskning visar att goda uppväxtvillkor under de första levnadsåren har betydelse för psykisk och fysisk hälsa, skolresultat, sociala relationer och möjligheten att leva ett självständigt liv. Omvänt kan tidiga svårigheter få konsekvenser långt upp i vuxen ålder. 

Det vi idag vet om hjärnans tidiga utveckling måste tas på största allvar. Hur ett barn växer upp under sina första år lägger grunden för vår gemensamma framtid. 

Föräldraskap

Barnkonventionen (artiklarna 5, 18 och 27) slår fast att föräldrarna har huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling. Staten ska respektera detta ansvar och ge föräldrar det stöd som behövs för att de ska kunna fullgöra sitt uppdrag. 

Föräldraskap handlar inte bara om att ge omsorg här och nu. Det är också det sätt på vilket erfarenheter, värderingar, trygghet och relationell kompetens förs vidare från en generation till nästa. 

Under samma period som förskolan byggts ut och barn tillbringar en allt större del av sin vardag utanför hemmet har också föräldraskapets villkor förändrats. Omsorg och ansvar som tidigare i högre grad låg hos familjen delas idag med professionella och offentliga verksamheter. Det väcker frågor om hur föräldrarnas roll, ansvar och tillit till den egna förmågan har påverkats. 

Ny forskning visar att många föräldrar endast har omkring tre timmars vaken tid med sina barn under en vanlig vardag. Det väcker frågor om vilka konsekvenser minskad tid tillsammans kan få för barns utveckling, framtidens föräldraskap och samhällets långsiktiga sociala hållbarhet. 

Efter föräldraförsäkringens slut finns inget generellt ekonomiskt stöd till föräldrar som väljer att själva ta hand om sina barn. Samtidigt finansieras förskolan till största delen med offentliga medel. Det innebär att olika omsorgsval behandlas olika ekonomiskt. Barns omsorg värderas olika. 

Svensk familjepolitik 

Sverige har under flera decennier byggt ut förskolan till den dominerande offentligt finansierade omsorgsformen för små barn. Utvecklingen har även påverkats av EU:s Barcelonamål, vars huvudsakliga syfte är att öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. De uppdaterade målen innebär att minst 45 procent av alla barn under tre år och 96 procent av alla barn mellan tre år och skolstart ska delta i förskoleverksamhet eller annan tidig barnomsorg. 

I många kommuner erbjuds äldre syskon förskola även när en förälder är föräldraledig och hemma med ett yngre barn. I Stockholm är omfattningen 30 timmar i veckan och förslag finns om 35 timmar, medan Göteborg inför 30 timmar hösten 2026. Liknande utökningar diskuteras på flera håll och har stöd inom partier från olika delar av det politiska spektrumet. Utvecklingen visar att förskolan i allt mindre utsträckning enbart är knuten till föräldrars behov av barnomsorg för att kunna arbeta eller studera. 

Samtidigt finns inget motsvarande offentligt ekonomiskt stöd till den familj som väljer att själv ta hand om barnet. Det offentliga stödet är därför i huvudsak knutet till en omsorgsform snarare än till barnet eller familjens eget val av omsorg. 

När förskolan byggs ut och fler timmar föreslås även för barn vars föräldrar är hemma väcks frågan: Vilket forskningsstöd finns för att just fler timmar i förskolan är bättre för dessa barns utveckling och välbefinnande?

Riksrevisionen konstaterade 2025 att utvecklingen i den svenska förskolan inte har följts upp tillräckligt. Sedan 2012 saknas dessutom nationell statistik över små barns faktiska vistelsetider i förskolan. Därmed saknas ett viktigt underlag för att följa utvecklingen och analysera hur olika omsorgsmönster påverkar barns hälsa och utveckling. 

Jämställdhet och kvinnors val 

För Haro handlar jämställdhet om människors frihet att forma sina egna liv. Kvinnors val att ge tid och omsorg till sina barn ska inte betraktas som mindre värdefullt än valet att förvärvsarbeta. Verklig valfrihet förutsätter att kvinnor har rimliga möjligheter att kombinera arbete, familj och omsorg på ett sätt som är hållbart för dem själva och deras barn. 

Samtidigt är kvinnor – och särskilt mammor i åldern 30–39 år – kraftigt överrepresenterade i sjukskrivningar för stressrelaterad psykisk ohälsa. Det väcker frågor om kvinnors samlade arbetsbörda. När tiden och orken inte räcker till – vad förväntas kvinnan avstå från: arbetet, tiden med barnen eller sin egen återhämtning? 

En jämställdhetspolitik behöver se hela kvinnans liv och respektera hennes egna prioriteringar – inte bara mäta jämställdhet i betalt arbete och uttag av föräldrapenning. 

Kvinnor utför merparten av det obetalda omsorgsarbetet i Sverige. Samtidigt tar många kvinnor ut ytterligare obetald ledighet när föräldrapenningen är slut för att kunna vara hemma längre med sina barn vilket innebär betydande ekonomiska konsekvenser. Denna del av omsorgen syns sällan i statistik eller ekonomiska jämförelser, trots att den har stor betydelse för både barn och samhälle. Hur obetalt omsorgsarbete ska synliggöras och värderas är därför en viktig fråga för framtidens familje- och jämställdhetspolitik. 

Kvinnor föder barn. Det är en biologisk verklighet som jämställdhetspolitiken måste kunna rymma. Graviditeten, förlossningen, återhämtningen, eventuell amning och den tidiga relationen till barnet innebär en omfattande transformation. Kvinnan har burit barnet i sin kropp och för barnet fortsätter hon efter födelsen att vara den centrala källan till närhet, trygghet och reglering. Den primära omsorgspersonen. Att erkänna detta står inte i motsats till jämställdhet – det är en förutsättning för en jämställdhetspolitik som utgår från kvinnors verkliga liv och där även barnen är inkluderade. 

Kunskapsläget 

Kunskapen om barns tidiga utveckling och hjärnans betydelsefulla första år har ökat kraftigt. Vi vet mycket om betydelsen av stabila relationer, trygghet och responsiv omsorg. Samtidigt

finns fortfarande betydande kunskapsluckor om hur tidiga separationer, långa dagar och olika omsorgslösningar påverkar barns hälsa och utveckling på lång sikt. 

Civitasrapporten Foundation for the Future samlar flera viktiga perspektiv. James Heckman betonar familjens och föräldrarnas betydelse för barns utveckling och värdet av tidiga insatser som stärker familjen. Ole Henrik Hansen lyfter de yngsta barnens behov av nära, stabila relationer och betydelsen av kvalitet i omsorgen. Lea Pulkkinen varnar för en ”skolifiering” av barndomen, där lek, frihet och barns naturliga utveckling får ge plats åt tidigare formellt lärande. Hon pekar på paradoxen att Finland, vars tidigare framgångar förknippades med en barndom med stort utrymme för lek, självständighet och senare formell undervisning, nu rör sig mot tidigare och mer formaliserat lärande. 

Australiens stora The First Five Years-projekt visar samtidigt hur komplex bilden är. Resultaten pekar på positiva samband mellan förskola och vissa utvecklingsområden, särskilt vid hög kvalitet och låg till måttlig vistelsetid. Men högre antal timmar var samtidigt förknippat med ökad risk för sårbarhet inom emotionell mognad och social kompetens. Forskarna betonar att resultaten inte kan användas för att fastställa en optimal mängd förskola för det enskilda barnet och efterlyser fortsatt forskning om långtidseffekterna. 

När mer och tidigare förskola föreslås med hänvisning till barns utveckling behöver vi därför fråga vilket forskningsstöd som finns för att just tidigare start eller fler timmar ger bättre långsiktiga resultat för barnen.. 

Åtta vägval för barnets första år och framtidens familjepolitik

Haro ber Sveriges politiska partier att ta ställning till åtta grundläggande
principer för barns första år, familjens roll och framtidens familjepolitik.

Vi har hittills fyllt på svar från Socialdemokraterna(S), Sverigedemokratena (SD), Miljöpartiet (MP), Kristdemokraterna (KD), Centerpartier (C), Moderaterna (M) Vänsterpartiet (V), Liberalerna (L).

Saknar du svar från ett parti du är nyfiken på? Be dem svara på våra frågor vi ställt här eller använd vårt frågebatteri som vi samlat under Kära politiker, vi undrar. 

Fråga 1: Barnets första tre år 

När olika politiska mål står mot varandra under barnets första tre levnadsår (0–3 år), vilken princip anser ni ska väga tyngst? 

☐ Barnets bästa och behov av tid med sina föräldrar
SD, MP, KD, C, M

☐ Arbetsmarknads- och jämställdhetspolitiska mål

☐ De ska väga lika tungt
S, V, L

Kommentar: 

S: Barnens bästa ska komma i första rummet. Men vi är övertygade om att en väl fungerande förskola där barnen får möjlighet att leka och lära sig möjliggör både ger barnen en bra start i livet och ger för föräldrarna förutsättningar att jobba och utbilda sig.

SD: Sverigedemokraternas utgångspunkt är att barnens bästa ska stå i centrum och att varje barns behov är unikt. Varje familj har sina egna förutsättningar och
behov. Hur föräldrapenningen fördelas mellan vårdnadshavarna bör
bestämmas av föräldrarna som är vårdnadshavare till barnet, utifrån deras
önskemål.

MP: Barnets bästa ska vara vägledande i alla beslut som rör barn. Men vi delar inte bilden att barnets bästa står i motsats till jämställdhet. Barn mår bra av nära relationer och tid med båda sina föräldrar, och av en trygg förskola av hög kvalitet.

KD: Barn har olika behov och det är föräldrarna som bäst känner sina barn. Därför anser vi att möjligheten till mer tid med barnen ska erbjudas fler föräldrar på lika villkor.

C: Barnets bästa ska alltid stå i centrum, med fokus på anknytning under de första levnadsåren. Det är vår utgångspunkt när vi reformerar föräldraförsäkringen. Samtidigt tror Centerpartiet att barnets bästa och jämställdhet inte behöver stå i motsats till varandra – en väl utformad föräldraförsäkring kan göra att fler pappor tar ledigt tidigt, att fler barn får tid med båda sina föräldrar och att familjerna ges verkliga förutsättningar att välja det som passar dem bäst. Vår reform med krav på att 80 procent av dagarna tas ut innan barnet fyller tre år handlar just om att säkra att ledigheten används när barnen och anknytningen verkligen behöver den.

M: Varje familj har egna behov och egna önskemål om hur vardagen ska se. Barnets behov av föräldrarna och tillgången till dem är helt centralt. Samtidigt är det viktigt att också föräldrarna kan arbeta i den utsträckning som de vill. I Sverige har vi en föräldraförsäkring som ger långtgående utrymme för såväl valfrihet som jämställdhet.

V: ingen kommentar tillades.

L: Barnets första år är avgörande för trygghet, anknytning och utveckling. Barn behöver nära och närvarande vuxna som har tid att se dem, svara på deras behov och bygga en trygg relation. Samtidigt är det viktigt att familjepolitiken stärker både kvinnors och mäns möjligheter att kombinera föräldraskap med arbete och egen försörjning. 

För Liberalerna är målet ett samhälle där barn får en trygg uppväxt och där föräldrar har verkliga möjligheter att ta ansvar. Ett jämställt föräldraskap är en viktig del av detta, eftersom barn gynnas av nära relationer till båda sina föräldrar och eftersom kvinnor och män ska ha samma möjlighet att forma sina liv. 

Fråga 5. Obetalt omsorgsarbete

Anser ni att obetalt omsorgsarbete bör ges större erkännande och ekonomisk betydelse i framtidens familje- och jämställdhetspolitik? 

☐ Ja

S, SD, MP, KD, C, M, V, L

☐ Nej

Om ja – hur? 

Kommentar: 

S: Det obetalda omsorgsarbetet är ofta ojämnt fördelat mellan föräldrarna och bidrar till minskad jämställdhet. Vi vill därför gå i en riktning mot en mer jämlik föräldraförsäkring där en större del knyts till respektive förälder.

SD: Föräldraledighet och deltidsarbete anses generellt vara betydande skäl till att kvinnor har lägre inkomst jämfört med män under arbetslivet, vilket senare
leder till ojämnställda pensioner. Det är också ett återkommande argument i
debatten om reserverade föräldramånader. I stället för att begränsa föräldrars
valmöjlighet är det viktigt att föräldrar ges ökat utrymme att forma vardagen
med så likställda ekonomiska förutsättningar som möjligt både under
föräldraledigheten och vad gäller framtida pension. Det finns därför skäl att
reformera barnårsrätten för att göra den till ett något mer effektivt verktyg,
dels för att höja kvinnors jämförelsevis låga pensioner, dels för att den förälder som är föräldraledig eller arbetar deltid ska kompenseras med pensionsrätt.

MP: Obetalt omsorgsarbete är viktigt och behöver synliggöras, men vår jämställdhetspolitiska målsättning är framför allt att det ska fördelas mer jämnt mellan kvinnor och män. Politiken bör minska kvinnors större ansvar för obetalt arbete och de ekonomiska och hälsomässiga konsekvenser det får för kvinnor.

KD: Omsorg om barn, äldre och anhöriga är en grundläggande samhällsinsats som bör ges större erkännande. Familje- och välfärdspolitiken bör i högre grad värdera det arbete som utförs i hemmet och ge familjer bättre ekonomiska möjligheter att själva välja hur omsorgsansvaret organiseras.

C: Centerpartiet anser att obetalt omsorgsarbete behöver synliggöras bättre i statistik, i ekonomiska analyser och i politiken. Det är ett arbete som har stor betydelse för barn och samhälle men som sällan räknas eller värderas fullt ut. Vi vill bland annat att Pensionsmyndigheten i samverkan med relevanta myndigheter informerar föräldrar om hur deltidsarbete, föräldraledighet och pensionssparande påverkar den framtida ekonomin så att fler kan fatta medvetna och välgrundade beslut. 

Centerpartiet är tydligt med att vi inte vill att reformer för att erkänna obetalt omsorgsarbete ska leda till att kvinnor binds hårdare till hemmet eller får sämre ekonomisk ställning och pension. Vårt mål är ett jämställt samhälle där omsorgsarbete delas lika. Erfarenheterna av vårdnadsbidraget visade att det riskerade att motverka kvinnors etablering på arbetsmarknaden. Erkännande av omsorgsarbete bör därför ske på sätt som stärker – inte försämrar – kvinnors ekonomiska självständighet och möjligheter på arbetsmarknaden.

M: Genom en fortsatt flexibel föräldraförsäkring där föräldrarna själva avgör hur ansvaret fördelas, fler dubbeldagar som gör det lättare för båda föräldrarna att dela på omsorgen jämlikt, och ett stärkt anhörigstöd för dem som vårdar äldre familjemedlemmar – snarare än genom bidrag som gör omsorgsarbete till ett alternativ till arbete.

V: Den svenska välfärden växte fram som en åtgärd för att ersätta det obetalda omsorgsarbetet. Tyvärr har vi sett de senaste 20-30 åren hur välfärdens omfattning har minskat och allt mer ansvar återigen hamnat på anhörigas obetalda omsorgsarbete. Vi vill därför se en återuppbyggnad av välfärden igen.

L: Obetalt omsorgsarbete har ett stort värde för både familjen och samhället, men i dag faller en större del av detta ansvar på kvinnor. Det innebär inte bara mer obetalt arbete, utan kan också påverka kvinnors inkomster, karriärmöjligheter, pensioner och ekonomiska självständighet över tid. 

Familje- och jämställdhetspolitiken bör därför både erkänna omsorgsarbetets värde och bidra till att det fördelas mer jämlikt mellan kvinnor och män. Det bör bli enklare och mer ekonomiskt möjligt för föräldrar att dela lika på föräldraledighet, VAB och annat omsorgsansvar. 

Målet bör vara att omsorgsarbete värderas högre utan att befästa traditionella könsroller – och att jämställdheten inte försämras när barnen kommer. Liberalerna vill till exempel införa en extra skattereduktion på arbetsinkomster med 10 000 kronor per år och barn, delat mellan föräldrarna. 

Fråga 6 Familjepolitikens mål 

Vilken princip bör vägleda samhällets stöd till familjer med små barn? 

☐ Politiken bör eftersträva neutralitet mellan olika omsorgsval och ge familjer reella möjligheter att välja.
SD, KD, C, L

☐ Politiken bör aktivt främja de omsorgslösningar som samhället bedömer bäst uppfyller andra politiska mål.

S, MP, V

Kommentar:
S: Familjer har goda möjligheter att själva välja hur omsorgen av barnen ser ut. Samhället erbjuder i huvudsak föräldrapenning och förskola för att underlätta för familjer. Det tycker vi är en god ordning.

SD: Familjepolitiken bör präglas av valfrihet och respekt för att familjer har olika
behov och förutsättningar. Samhällets uppgift är att skapa goda villkor för
olika omsorgslösningar, inte att styra familjer mot ett visst alternativ.
Föräldrarna är bäst lämpade att avgöra vilken omsorgsform som passar deras
barn och familjesituation.

MP: Politiken ska inte vara neutral inför barns rättigheter, kvalitet på omsorg eller jämställdhet. Familjer ska ha stor frihet att forma sina liv, men samhällets stöd bör utformas så att det ger barn goda och jämlika uppväxtvillkor och gör det möjligt för både kvinnor och män att kombinera föräldraskap med ekonomisk självständighet.

KD: Familjepolitiken bör utgå från valfrihet, ansvar och subsidiaritet. Föräldrar ska ha verkliga möjligheter att välja mellan förskola, pedagogisk omsorg och egen omsorg utan att politiken ensidigt styr mot ett visst alternativ.

C: Centerpartiet vill att familjepolitiken utgår från tillit till familjerna och deras förmåga att fatta de bästa besluten för sina barn och sin vardag. Det offentliga stödet bör utformas så neutralt som möjligt mellan olika omsorgsformer och val. Barn och familjer är olika, och en politik som aktivt styr mot en enda omsorgsform riskerar att missa mångas behov och förutsättningar. Vi vill se ett system som i praktiken ger reell valfrihet – inte bara på pappret.

M: Under mandatperioden har en barnfamilj med två barn fått 5 000 kronor mer i plånboken. Över tid har de jobbskatteavdrag som Moderaterna drivit igenom, både i regeringsställning och i opposition, gett barnfamiljer ökade möjligheter att välja vilken omsorg som den enskilda familjen vill ha. Valfrihet är ett kärnvärde för oss.

V: För Vänsterpartiet är den främsta valfriheten att vi har ett utbildningssystem som lägger grunden för att alla oavsett familjebakgrund kan studera det de vill.

L: Familjer ser olika ut och barns och föräldrars behov varierar. Samhällets uppgift bör därför vara att skapa reella och ekonomiskt möjliga val mellan olika omsorgsformer, snarare än att styra familjer mot en viss lösning. 

Neutralitet innebär inte att alla alternativ är likvärdiga i varje situation eller att samhället ska avstå från kvalitetskrav. Politiken bör bygga på kunskap om barns hälsa, utveckling och välbefinnande, men utgångspunkten bör vara att familjer så långt som möjligt själva kan forma sin vardag utifrån barnets och familjens behov.

Fråga 8 Kvinnors hälsa och frihet 

Anser ni att dagens jämställdhetspolitik i tillräcklig utsträckning tar hänsyn till kvinnors samlade livssituation – förvärvsarbete, obetalt omsorgsarbete, tid med barn och behov av återhämtning? 

☐ Ja

☐ Nej
S, SD, MP, KD,  C, M, V, L 

Om nej – vad anser ni behöver förändras?  

S: Vi går till val på att stärka välfärdens finansiering, bland annat genom att indexera de generella statsbidragen till kommuner och regioner för att stärka deras ekonomi. Välfärdens styrka ligger i dess förmåga att fördela resurser rättvist, oavsett socioekonomisk bakgrund, och när välfärden stärks förbättras också jämställdheten. Det handlar om att ha en väl utbyggd barn- och äldreomsorg, om att alla barn ska ha lika tillgång till högkvalitativ förskola och skola, oavsett föräldrarnas ekonomiska situation och en sjukvård som baseras på behov, inte betalningsförmåga. Att stärka välfärden handlar också om att förbättra arbetsmiljön och att avskaffa det orättvisa karensavdraget som inte minst drabbar de många kvinnor som arbetar inom välfärden.

SD: Se svar till fråga 5

MP: Kvinnor tar fortfarande ett större ansvar för barn och hem, jobbar deltid i högre utsträckning och drabbas hårdare av stressrelaterad ohälsa. Lösningen är inte att kvinnor ska arbeta mindre för att hinna med mer obetalt arbete, utan att män tar ett större ansvar hemma och att arbetslivet blir mer hållbart. Därför vill vi bland annat korta arbetstiden för alla och göra föräldraförsäkringen mer jämställd. 

KD: Vi anser att kvinnor inte ska behöva välja mellan arbete och familj. En god jämställdhetspolitik står därför inte i konflikt med en god familjepolitik. Idag är lägre kvinnopensioner ett av våra främsta jämställdhetsproblem. Det vill vi kristdemokrater ändra genom vad som skulle bli en av de främsta ekonomiska jämställdhetspolitiska reformerna på årtionden. Vi föreslår därför en mammabonus i pensionssystemet. Ett förslag som innebär att den som föder ett barn ska få en bonus direkt in på pensionskontot. För en typisk tvåbarnsmamma skulle vårt förslag innebära ca 700 kr i månaden mer i pension. Vi vill också att premiepensionen automatiskt delas lika mellan föräldrarna med gemensamma barn under 12 år.

C: Jämställdheten i Sverige har tagit viktiga steg framåt, men kvinnors frihet begränsas fortfarande i praktiken. Löneskillnader består, kvinnor tar ett oproportionerligt stort ansvar för familjen och hushållet, och den stressrelaterade sjukfrånvaron bland kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem. Centerpartiet vill:

• Reformera föräldraförsäkringen genom att göra den tredelad med en del till varje förälder och en tredjedel som fritt kan fördelas mellan föräldrar eller för barnet annan närstående vuxen.
• Avskaffa lägstanivådagarna och stärka ersättningen under sjukpenninggrundad tid.
• Ta bort taket för dubbeldagar, så att fler familjer kan dela på ansvaret tidigt.
• Förbättra och jämlikvärdiggöra vården för kvinnors specifika sjukdomar och hälsoproblem.
• Öka kunskapen och forskningen om könsskillnader i hälsa, inklusive stressrelaterad ohälsa.
• Synliggöra obetalt omsorgsarbete i statistik och ekonomiska analyser.

En jämställdhetspolitik som på allvar ska värna kvinnors frihet och hälsa måste se hela livssituationen – inte bara mäta antal timmar i betalt arbete.

M: Dagens system belönar inte i tillräcklig utsträckning de val som kvinnor gör över ett helt liv, särskilt kopplingen mellan föräldraledighet, obetalt hemarbete och den pension man slutligen får. Vi vill att blivande föräldrar tydligt informeras om hur olika val påverkar privatekonomin, exempelvis sambandet mellan arbetade timmar och pension, så att fler kan fatta välinformerade beslut. Dessutom behöver barnomsorgen bli mer tillgänglig på kvällar, nätter och helger, eftersom bristen på sådan omsorg i dag begränsar kvinnors möjlighet att arbeta fullt ut. Målet är alltid att stärka kvinnors ekonomiska självständighet genom arbete, sparande och ägande – inte att kompensera för ojämställdheten i efterhand med bidrag.

V: Det behövs bland annat en generell arbetstidsförkortning. Vi vill även se individuell föräldraförsäkring för ett mer jämställt samhälle.

L: Kvinnors livssituation behöver i högre grad ses som en helhet där arbete, familjeliv, hälsa och återhämtning hänger samman.

Liberalerna vill stärka jämställdheten inom vården genom att analysera skillnader mellan kvinnor och män, stärka mödra-, förlossnings- och eftervården och öka kunskapen om kvinnors hälsa. Varje födande kvinna ska ha en egen barnmorska vid förlossningen och eftervården i hela landet. Du som föder ska ha friheten att själv välja kejsarsnitt. Dessutom vill vi underlätta för äggfrysning, höja åldersgränsen för IVF och införa rätt till syskonbehandlingar så att fler efterlängtade barn kan komma till världen. 

Ett jämställt samhälle kräver också att kvinnor och män har likvärdiga möjligheter att kombinera familjeliv med arbete och egen försörjning. Vi vill införa en ny jämställdhetsbonus på 30 000 kronor per barn när du och din partner delar lika på föräldraledigheten, och öronmärka en fjärde månad i föräldraförsäkringen. För att göra det mer lönsamt att dela på VAB ska ersättningen höjas till 90 procent de fem första dagarna som varje förälder tar ut. 

Framtiden 

Politik mäts ofta i mandatperioder, men barns uppväxt formar samhället under generationer. Om 25 år är dagens barn vuxna. Vilka uppväxtvillkor behöver vi ge dem idag – och hur tar ert partis familjepolitik ansvar för det långsiktiga perspektivet? 

Svar:
S:Vi vill att alla barn i Sverige ska ha en trygg uppväxt, med tillgång till en förskola med tillräckligt många vuxna, en skola där lärarna har tid för eleverna och möjligheten till en aktiv fritid med till exempel annat kultur och idrott. Vi vill också stärka hushållens ekonomi med bland annat ett höjt barnbidrag. 

SD: Sverigedemokraterna värnar familjen och placerar den högt på agendan. I
trygga och fungerande familjer lägger vi grunden för välmående individer som
i sin tur avspeglar hela samhället.
Detta innebär att med en sund sverigedemokratisk familjepolitik kan en god
levnadsstandard och välmående uppnås, där gemenskap och starka band knyts.
Där ansvar tas gemensamt och där de med sämre förutsättningar får adekvat
stöd. Där varje unik familjs prioriteringar och val respekteras och uppmuntras. 

MP: Vi vill att barn ska växa upp med trygga vuxna, tid med sina föräldrar och jämlika möjligheter oavsett familjens ekonomi eller familjeform. Därför vill vi göra det lättare för föräldrar att kombinera arbete och familjeliv, dela mer lika på omsorgen och få mer tid tillsammans genom kortare arbetstid. Samtidigt ska alla barn ha tillgång till en trygg förskola av hög kvalitet, oavsett var i landet du bor. 

KD: För att dagens barn ska få goda förutsättningar som vuxna om 25 år behöver de växa upp i trygga familjer, få en utbildning av hög kvalitet och ha tillgång till stöd när de behöver det. Kristdemokraterna vill stärka familjernas möjligheter att vara närvarande i barns liv, värna valfriheten och skapa goda uppväxtvillkor redan från de första åren.

En stark kunskapsskola, en väl fungerande elevhälsa och en tillgänglig barn- och ungdomspsykiatri är avgörande för att tidigt fånga upp barn som behöver stöd. Lika viktigt är att förebygga psykisk ohälsa och ge föräldrar bättre förutsättningar att ta ansvar för sina barn. Genom tidiga insatser, trygga relationer och en stark välfärd tar vi ansvar för både barnens framtid och samhällets långsiktiga utveckling.

C:  Om 25 år är dagens nyfödda barn vuxna medborgare som ska bära upp ett samhälle som vi ännu inte fullt kan föreställa oss. Det som formas nu – i hemmet, i förskolan, i skolan och i de relationer barnen byggs upp av – lägger grunden för den framtiden. Centerpartiet tar det långsiktiga perspektivet på allvar genom att sätta barnets bästa i centrum av familjepolitiken.

Stärka anknytningen under de allra första åren.  En föräldraförsäkring som säkerställer att 80 procent av dagarna tas ut innan barnet fyller tre år, och som ger båda föräldrarna verkliga möjligheter att vara delaktiga, lägger grunden för trygga och välmående barn.

Ge alla barn en god start i förskolan.  Vi vill ge alla barn rätt till avgiftsfri förskola från två års ålder, med små barngrupper, behörig personal och hög kvalitet. En bra förskola utjämnar livschanser och ger varje barn en trygg och stimulerande start.

Satsa på barns psykiska hälsa.  Alltför många barn och unga mår dåligt idag. Centerpartiet vill rekordsatsa på ungas psykiska hälsa, stärka elevhälsan och se till att stöd sätts in tidigt – långt innan problemen blivit allvarliga.

Ge föräldrar ekonomisk trygghet och valfrihet.  Barnfamiljer ska ha råd att vara med sina barn. Det handlar om en trygg ekonomi, om stöd till ensamstående föräldrar och om ett system som inte detaljstyr utan tillåter familjer att hitta sina egna lösningar.

Rusta varje barn för framtiden.  En skola som ger alla elever kunskap, studiero och en verklig chans – oavsett bakgrund och bostadsort – är en av de viktigaste investeringarna vi kan göra för framtidens vuxna.

Centerpartiet tror att ett samhälle som fungerar för barn och familjer är ett starkare och friare samhälle för alla. Det kräver långsiktighet, tillit och mod att prioritera rätt saker – inte bara för nästa mandatperiod, utan för nästa generation.

M: Sverige är ett fantastiskt land att få barn i. Vår utgångspunkt är att vi vill ge verktyg för alla föräldrar att skapa trygghet för sina barn. Vi har en i grunden stark ekonomi och en väl utvecklad välfärd som innefattar föräldraledighet, trygghetssystem, skolgång och sjukvård. Hur den enskilda familjen väljer att utnyttja det ekonomiska utrymmet är upp till varje familj.

Moderaterna går till val på att ytterligare underlätta och förbättra för barnfamiljer och att det ska löna sig att arbeta. Den kommande mandatperioden vill att en barnfamilj ska få ytterligare 5 000 kronor mer i plånboken, genom skattesänkningar och avgiftsminskningar. Inom tio år vill vi att Sverige ska ha EU:s starkaste ekonomi. Sammantaget skapar det en god grund för föräldrar skapa goda uppväxtvillkor, en trygg miljö för sina barn och det ger ökade möjligheter att bestämma över sin vardag, i föräldrarollen.

V: Vi vill se en generell arbetstidsförkortning till 6 timmars arbetsdag. De skulle ge mer utvilade föräldrar och i snitt 2 timmar mer per veckodag att spendera med familjen.

L: Barns uppväxt formar både deras egna liv och vårt samhälle för generationer framåt. Därför måste familjepolitiken ha ett längre perspektiv än nästa mandatperiod. Barn behöver trygghet, närvarande vuxna och goda förutsättningar att utvecklas – och föräldrar behöver tid, ekonomisk trygghet och verklig möjlighet att få vardagen att gå ihop. 

För oss liberaler börjar det med frihet. Politiken ska inte bestämma om eller när människor ska skaffa barn, hur många barn de ska ha eller hur en familj ska se ut. Men den ska undanröja hinder och skapa goda förutsättningar för den som vill bilda familj. 

Jämställdhetspolitiken är en central del av detta. Jämställdheten får inte upphöra när ett barn föds. Kvinnor tar fortfarande ett större ansvar för det obetalda omsorgsarbetet, vilket får konsekvenser för arbetsliv, inkomster, pension och ekonomisk självständighet. Därför behöver föräldrar få bättre möjligheter och starkare incitament att dela på föräldraledighet, VAB och omsorgsansvar. Barn ska samtidigt få möjlighet till nära relationer med båda sina föräldrar. 

Det är en del av det vi kallar livspusselfeminism: ingen ska tvingas välja mellan barn och arbete, mellan familj och jämställdhet eller mellan föräldraskap och ekonomisk självständighet. Ett modernt familjeliv måste gå att kombinera med ett jämställt arbetsliv, och familjelivet måste få ta tid utan att vardagen präglas av ständig stress. 

Samtidigt ska politiken bygga på kunskap om vad som faktiskt ger barn goda uppväxtvillkor. Vi behöver långsiktigt följa barns hälsa, utveckling och välbefinnande och vara beredda att utveckla politiken när kunskapen visar att det behövs. 

Om 25 år vill vi att dagens barn ska vara trygga och självständiga vuxna med frihet att forma sina egna liv. Då behöver vi redan i dag bygga ett samhälle där barn får en trygg start och där människor inte behöver välja bort vare sig familjen, jämställdheten eller sin egen framtid.